Ordlista

Här finner du en liten ordlista som reder ut begreppen som ibland inte kan vara helt enkla att förstå sig på. Har du andra frågor kan du alltid kontakta oss på Thoruns så lovar vi att räta ut även dom frågetecknen.

Klassning av inbrottsskydd för dörrar och fönster

Dörrar och fönster delas in efter sin skyddsförmåga i 6 olika klasser (Resistence class/RC), där 6 är den högsta och 1 den lägsta klassen. Den vanligaste klassen är 3. När man testar en dörr gör man förutom inbrottsprov även diverse tryckprover där man bland annat provar dörrens vridstyvhet och detaljernas stabilitet. Det här betyder klasserna:

Klass Standard Testtid Angrepp
RC 1 SS-EN 1627 Inkräktare förväntas försöka bryta sig igenom fönster, dörr eller jalusi genom åverkan utan verktyg (sparka, riva, bända).
RC 2 SS-EN 1627 Total testtid 15 min varav effektiv angreppstid 3 minuter. Angrepp med verktyg som skruvmejslar (365 mm), hammare (145 g), kilar etc.
RC 3 SS-EN 1627 Total testtid 20 min varav effektiv angreppstid är 5 minuter. Angrepp med brytjärn, kofot, rörtång, skrumejslar etc.
RC 4 SS-EN 1627 Total testtid 30 minuter varav effektiv angreppstid 10 minuter. Inkräktare förväntas ha viss erfarenhet av inbrott och är beredd att ta större risk och mer tid på sig. Utöver verktygen enligt RC 3 har han även tillgång till såg, hammare, yxa, mejslar och batteridriven borrmaskin.

Skyddsklasser enligt SSF 200

För att en dörr ska uppnå skyddsklass 1-3 krävs att den dels är testad och godkänd enligt SS-EN 1627 och dels har godkänd låsenhet enligt SSF 3522. Om detta är uppfyllt kan man certifiera dörren enligt SSF 1078, se tabell nedan:

RC 2 = Skyddsklass 1 enligt SSF 200, minst en godkänd låsenhet krävs.

RC 3 = Skyddsklass 2 enligt SSF 200, minst en godkänd låsenhet krävs.

RC 4 = Skyddsklass 3 enligt SSF 200, minst två godkända låsenheter krävs.

Dörrlås

Enligt Stöldskyddsföreningen (SSF) består ett godkänt dörrlås av en godkänd låskista, godkända låscylindrar, godkända förstärkningsbehör samt ett godkänt slutbleck. Dörrar från Thoruns levereras alltid med integrerade förstärkningsbehör och slutbleck.

Klassning av brandskydd för dörrar

Brandmotståndet hos dörrar klassas via ett klassningssystem, där de olika klasserna specificerar olika typer av funktionskrav. Klassbeteckningen anges oftast i kombination med en siffra som visar tiden funktionskraven är uppfyllda vid en standardprovning. Exempel: EI 30 betyder alltså att konstruktionen är brandtät (E) och isolerande (I) under 30 minuter.

E – Integritet (täthet)

Integriteten (E) är förmågan hos ett byggnadselementet, med en separerande funktion, att motstå brand på en sida utan att branden sprider sig genom läckage av lågor eller heta gaser till den oexponerade sidan. Vid bedömning av elementets täthet (Integritet) tittar man på följande: sprickor eller öppningar över en viss dimension, antändning av en bomullstuss och ihållande lågor på den av brand oexponerade sidan.

I – Isolering

Isolering (I) innebär att ett byggnadselement vid brand på ena sidan ska kunna bibehålla temperaturen på den oexponderade sidan under en viss nivå. Generellt innebär det att den maximala temperaturstegringen inte får vara högre än 180 Kelvin (K) i någon enskild punkt, samt en medeltemperaturstegring på vissa punkter inte får vara högre än 140 K. 

A – Alternativ till EI

I Sverige finns också en klass A för ståldörrar, som motsvarar kravet EI. Klassningen A anger att branddörren enbart innehåller obrännbara material och att branddörren är då både isolerande och tät. I BBR 21 (5:2311 andra stycket) anges att det är generellt godtaget att använda A-klass som alternativ till EI-klass.

R – Bärförmåga
W – Strålning
M – Mekaniskt motstånd
C – Självstängning
S – Röktäthet
K – Brandskydd (tändskyddande beklädnad)

Brandgastätning

Reglerna i BBR utgår från brandgastäthetsklasserna Sa och Sm enligt SS-EN 13501-2 som föreskrivs för att rädda liv. Var dörren ska monteras är avgörande för vilken klass du ska välja. Sa och Sm är ett mått på hur tät dörren är vid olika temperatur- och tryckförhållanden. Brandgastätheten S är dörrens förmåga att reducera brandgas- och rökläckage från en sida av dörren till den andra. Beteckningarna a och m syftar på kall respektive varm gas. Om dörren uppfyller klass Sm klarar den även kraven för klass Sa. Dörrar med klass Sa har genomgått tester vid röktemperaturen 20°C och tryckskillnad på 25 Pa. Maximalt tillåtet läckage för Sa är ca 15 m3/h för enkeldörrar och 24 m3/h för pardörrar. Klass Sm har testats vid 200°C och tryckskillnaden 50 Pa. Den tillåtna läckagenivån är 20 m3/h för enkeldörrar och 30 m3/h för pardörrar.

Ljudisolering

Decibel (dB) är ett mått som beskriver en effektförändring, och används bland annat för att beskriva en förändring av ljudnivån (förstärkning eller reduktion).

Decibelskalan är logaritmisk så en ökning med 10 dB (1 Bell) innebär en tiodubbling av effekten.

  • 0 dB innebär att värdet motsvarar referensnivån (ingen förändring)
  • 10 dB innebär att effekten är 10 gånger högre än referensnivån
  • 20 dB innebär att effekten är 100 gånger högre än referensnivån
  • 30 dB innebär att effekten är 1000 gånger högre än referensnivån, osv

Omvänt så betyder

  • −10 dB att effekten är en tiondel av referensnivån
  • −20 dB att effekten är en hundradel av referensnivån
  • −30 dB att effekten är en tusendel av referensnivån, osv

I praktiken innebär ljudreduktioner mellan 25 och 50 dB följande effekter:

  • −25 dB: Samtal vid normal nivå kan höras och förstås.
  • −30 dB: Samtal vid normal nivå hörs svagt men kan avlyssnas.
  • −35 dB: Samtal vid normal nivå kan inte förstås, men kan avlyssnas till viss del vid förhöjd ljudnivå.
  • −40 dB: Samtal inte kan avlyssnas men rop och skrik hörs svagt.
  • −45 dB: Samtal inte kan avlyssnas och rop och skrik hörs inte.
  • −50 dB: Samtal, rop och skrik uppfattas ej av det mänskliga örat.

Utseende

Alla Thoruns produkter pulverlackeras med järnfosfat som grund därefter kan vi dörren eller fasadsystemet lackas i valfri RAL-kulör.